Fredag 25 Februari
Jag måste nästan varna er för detta inlägg, det blev ganska långt måste jag erkänna.. Men känn er fri till att läsa det som behagar just er :)
Nu mina vänner var det ett bra tag sedan det skrevs något här, men det har sina orsaker vill jag lova! Vi har haft fullt upp med två besökande från Sverige, när man har fått lära känna dom här i landet Kanada kan man nu kalla dom för Stig Helmer och Bald Headed Håk. För er som känner dom i landet Sverige kallas dom Håkan och Lena.
Måndagkväll var det, förväntansfulla vandrade jag och Kristoffer runt inne i Village. Vi skulle möta upp Håkan och Lena. När vi klev ned för trapporna i början av Village kunde vi skymta två trötta resenärer, dom hade tagit sig fram till Whistler utan varken telefon eller adress. När vi såg dom och kramade dom kändes det nästan overkligt, det kändes overkligt att dom var här. Men det kändes otroligt skönt att få träffa några från kära Sverige.
Efter några kramar och lite småprat tog vi tag i bagaget och rullade upp det genom Village för att ta oss till bussen.
Efter några uppförs- och nedförsbackar var vi äntligen framme vid Bambi Chalet, stället dom skulle bo på. Ett jättefint ställe med otroligt trevliga ägare. När dom hade fått in allt bagage fick vi lite prylar från Sverige, gissa vad en sak var? GODIS, svenskt godis. Oj så gott det var, enligt Håkan såg vi ut som två små barn på julafton och jag kan nog faktiskt tro honom. Efter lite smaskande och pratande lämnade vi två trötta turister och begav oss hem. En ny dag väntade.
Den nya dagen bestod mestadels av lite sightseeing. Vi visade dom runt i Village, jag kommer ihåg första gången jag gick runt inne i Village, det bara snurrade i huvudet på mig och jag förstod inte hur jag skulle kunna hitta där. Så jag förstår att det snurrade i Håkan och Lenas hjärnor.
Vi hann även med att gå på efterlängtade Starbucks, jag vet att Lena hade längtat efter att få pröva deras kaffe och choklad. Det är svårt att inte tycka om det.
Vi avslutade sightseeingen hemma hos oss i Alpine, där bjöd jag och Krisse på våran egna kasslergryta. Den är också svår att inte tycka om :)
Krisse o Lena utanför Bambi Chalet Jag, Håkan o Krisse i Os-ringarna
Solen sken :)
(Klicka på bilderna för att göra dom större)
Onsdag, onsdag, onsdag, en dag man alltid kommer att minnas. Solen sken och det var strålande väder, en aning kyligt ute men inte för mycket, alldeles lagomt så det känns sådär friskt ni vet. Ja det kunde inte bli bättre väder för att åka upp i backen och visa Håkan och Lena alla vackra utsikter! Så vi begav oss upp.
Vi slog på stort och begav oss upp på glaciären med detsamma. Där blev det dock en aning svårare terräng, speciellt för Lena som hade supersmala telemarksskidor, det är inte pistat på glaciären så det bildas fort en massa kullar av all snö eftersom att det är så jädra många som åker där. Och det är inte det lättaste att åka i men vi tog oss ned för den svåraste biten. I slutet av glaciären kommer man till en pist, när vi väl var rätt nära pisten så släppte jag och Krisse lite mer på gasen och stannade och väntade på Håkan och Lena där nere. Det visade sig att Håkan också var sugen på att släppa på gasen lite, när vi vänder oss om så ser vi hur han kommer dundrandes ned för backen. Och bara några sekunder senare ser vi en bredbent Lena på inte mer än 7 cm breda skidor komma ännu mer dundrandes ned för backen, det ser vingligt ut och alla vi tre står där nere och bara väntar på att hon ska ramla, jag tror nog att vi alla höll andan. Men även en helskinnad Lena tog sig ner, som tur var! Det hade kunnat sluta riktigt illa om det hade skurit för henne. Nåväl, innan Håkan satte iväg ned för sista biten sa han åt Lena "Nu släpper jag", och mycket riktigt gjorde han det. Även Lena. Jag tror inte att dom såg hur brant det egentligen var för dom lyckades komma upp i en jädra fart. Även fast det kändes obehagligt för stunden så kan vi idag skratta åt det, för det såg trots allt otroligt roligt ut :) Haha. Efter den turen fick Lena sitt smeknamn, Stig Helmer.
Efter att vi alla samlat oss lite så åkte vi vidare, bara en liten bit bort gjorde vi ett stopp. Vi hälsade på fåglarna och gav dom lite mat, man blir lika fascinerad varje gång. Vi försökte visa dom så mycket som möjligt av både Blackcomb och Whistler mounatin och såklart åkte vi Peak to Peak. Och en till sak man inte får glömma är ju dom underbart goda belgiska våfflorna, det fick dom heller inte gå miste om! I slutet av dagen började till och med Håkan att hoppa i småhopp som finns lite överallt vid sidan av pisten, haha, något man aldrig trodde!
Trötta och slut efter en lång dag i backen var dagen ännu inte slut, vi skulle vidare till Vancouver för att se en NHL-match, Vancouver Canucks - Anaheim Ducks. Så det var snabba ryck att ta sig hem och byta om. Innan bussen mot Vancouver lämnade Whistler så gick vi och käkade middag på en grekisk restaurang, "Opa!", ruskigt god mat och till ett bra pris!
Väl framme i Vancouver följde vi strömmen och strömmade in på Rogers arena, mäktigt! Tyvärr så förlorade Vancouver, men det gjorde inget. Det var en grym upplevelse, sitta omringad av en fylld arena och kolla på två lag som spelar i världens bästa hockeyliga. Onsdagen var en intensiv dag med många upplevelser för oss alla.
Innan vi begav oss upp i skidbacken
Håkan fick lite hjälp med sina pjäxor
En hög med bilder från NHL-matchen :)
19 år fyllde jag på torsdagen. Och just den 10e Februari firade Fat Tonys (en pizzarestaurang) 10-års jubileum och sålde pizzaslizar för endast $1/styck! Självklart gick vi dit och åt middag och efter det gick vi vidare till en mysig irländsk pub där dom spelar livemusik, vilket var riktigt trevligt!
Krisse o Håkan på Fat Tonys Jag o Lena De smaskiga pizzaslizarna
På irländska baren
Under deras vistelse här i Whistler har det blivit många omgångar yatzy och lite kortspelande. Gissa vem som blev mästare i yatzy? Jag :) Hela 314 poäng lyckades jag skrapa ihop och ingen lyckades klå mig.
Vi har också lagat mycket god mat! Det har varit skönt att få lite andra tips på maträtter.
Snöat har det också gjort, som attan! Det har verkligen öst ner, vilket resulterade i jobb för Krisse. Jag tror att det kom närmare 2m på en vecka, grymt härligt!
Vi har även hunnit med att gå på ett museum här i Whistler, Squamish Lil'Wat Cultural Centre heter det. Där fick man se hur två andra kulturer har det, de kallas Squamish Nation och Lil'Wat Nation. Man fick se på konstverk och lära sig om deras historia och även hur dom har det nu, det var ganska intressant. Vi fick även göra ett armband av ceder, vilket dom använder till allt möjligt, exempelvis till att bygga kanoter.
Vi var även och åkte skridskor, en gammal gubbe gjorde en massa konståkningstrix så vi prövade också litegrann. Jag är nästan lika vig..
Squamish har vi också besökt, såklart för att se på örnarna. Det är nog ett måste om man kommer hit till Kanada, det är så häftigt. Det är en så mäktig fågel. Vi började trippen tidigt på morgonen och först gick vi till det stället jag och Krisse var och kollade på örnarna. När vi är framme får vi syn på 3 örnar, sen kommer en hurtig gammal tant springandes och tipsar oss om att gå till golfbanan. Det var mycket mer fisk där och örnarna befann sig då där, så vi tog oss en promenad dit och oj så många örnar vi fick se!
Vi avslutade Squamishturen med att gå och handla på Extra Foods för att bunkra upp lite mat.
Väl tillbaka i Whistler så lagade vi middag, gissa vad? PALT! Mums vad gott det var, det var trevligt att få äta riktig svensk mat. Senare på kvällen hade dom en uppvisning inne i Village, det var en skiduppvisning. Duktiga skid- och snowboardåkare hoppade genom en eldring och gjorde en massa trix.
Squamish
Skiduppvisningen
Paltlagande
De två sista dagarna åkte vi till Vancouver för att få se lite av staden. Första dagen bekantade vi oss lite med staden och gick på en liten shoppingtur, H&M stod på mitt schema. En aning större än H&M i Enter Galleria :) Vi åkte även upp i Vancouver Lookout, ett utkikstorn. 130m upp befann man sig och man hade riktigt bra utsikt! På biljetten fick man åka upp två gånger så vi åkte upp en gång medans det var ljust och en gång medans det var mörkt. Jag tycker att det var häftigast på kvällen :)
Nästa dag åkte vi ut till Stanley Park och vandrade runt där. Man kunde stå på en sandstrand och på andra sidan av vattnet kunde man se en storstad och bakom den såg man höga snötäckta berg, det var häftigt. Efter att ha vandrat runt i parken ett tag avslutade vi turen med att gå på Vancouver Aquarium, där hade dom alla möjliga djur! Allt från sälar till papegojor.
Min och Krisses vistelse i Vancouver avslutades med en god middag på ett shoppingcenter med Stig Helmer och Bald Headed Håk.
Sen var det dags för det tråkiga, att säga hejdå, igen. Även om det inte var lika jobbigt som det allra första avskedet så var det ändå tråkigt, jag gillar inte avsked. Men som tur är så får man om några månader träffa alla saknade :)
Under deras vistelse har vi fått oss många goda skratt! Inte minst då dom skulle ge sig på det engelska språket :) Kort sagt så har vi haft det riktigt trevligt med Stig Helmer och Bald Headed Håk, tusen tack för allt!
Nu mina vänner var det ett bra tag sedan det skrevs något här, men det har sina orsaker vill jag lova! Vi har haft fullt upp med två besökande från Sverige, när man har fått lära känna dom här i landet Kanada kan man nu kalla dom för Stig Helmer och Bald Headed Håk. För er som känner dom i landet Sverige kallas dom Håkan och Lena.
Måndagkväll var det, förväntansfulla vandrade jag och Kristoffer runt inne i Village. Vi skulle möta upp Håkan och Lena. När vi klev ned för trapporna i början av Village kunde vi skymta två trötta resenärer, dom hade tagit sig fram till Whistler utan varken telefon eller adress. När vi såg dom och kramade dom kändes det nästan overkligt, det kändes overkligt att dom var här. Men det kändes otroligt skönt att få träffa några från kära Sverige.
Efter några kramar och lite småprat tog vi tag i bagaget och rullade upp det genom Village för att ta oss till bussen.
Efter några uppförs- och nedförsbackar var vi äntligen framme vid Bambi Chalet, stället dom skulle bo på. Ett jättefint ställe med otroligt trevliga ägare. När dom hade fått in allt bagage fick vi lite prylar från Sverige, gissa vad en sak var? GODIS, svenskt godis. Oj så gott det var, enligt Håkan såg vi ut som två små barn på julafton och jag kan nog faktiskt tro honom. Efter lite smaskande och pratande lämnade vi två trötta turister och begav oss hem. En ny dag väntade.
Den nya dagen bestod mestadels av lite sightseeing. Vi visade dom runt i Village, jag kommer ihåg första gången jag gick runt inne i Village, det bara snurrade i huvudet på mig och jag förstod inte hur jag skulle kunna hitta där. Så jag förstår att det snurrade i Håkan och Lenas hjärnor.
Vi hann även med att gå på efterlängtade Starbucks, jag vet att Lena hade längtat efter att få pröva deras kaffe och choklad. Det är svårt att inte tycka om det.
Vi avslutade sightseeingen hemma hos oss i Alpine, där bjöd jag och Krisse på våran egna kasslergryta. Den är också svår att inte tycka om :)
Krisse o Lena utanför Bambi Chalet Jag, Håkan o Krisse i Os-ringarna
Solen sken :)
(Klicka på bilderna för att göra dom större)
Onsdag, onsdag, onsdag, en dag man alltid kommer att minnas. Solen sken och det var strålande väder, en aning kyligt ute men inte för mycket, alldeles lagomt så det känns sådär friskt ni vet. Ja det kunde inte bli bättre väder för att åka upp i backen och visa Håkan och Lena alla vackra utsikter! Så vi begav oss upp.
Vi slog på stort och begav oss upp på glaciären med detsamma. Där blev det dock en aning svårare terräng, speciellt för Lena som hade supersmala telemarksskidor, det är inte pistat på glaciären så det bildas fort en massa kullar av all snö eftersom att det är så jädra många som åker där. Och det är inte det lättaste att åka i men vi tog oss ned för den svåraste biten. I slutet av glaciären kommer man till en pist, när vi väl var rätt nära pisten så släppte jag och Krisse lite mer på gasen och stannade och väntade på Håkan och Lena där nere. Det visade sig att Håkan också var sugen på att släppa på gasen lite, när vi vänder oss om så ser vi hur han kommer dundrandes ned för backen. Och bara några sekunder senare ser vi en bredbent Lena på inte mer än 7 cm breda skidor komma ännu mer dundrandes ned för backen, det ser vingligt ut och alla vi tre står där nere och bara väntar på att hon ska ramla, jag tror nog att vi alla höll andan. Men även en helskinnad Lena tog sig ner, som tur var! Det hade kunnat sluta riktigt illa om det hade skurit för henne. Nåväl, innan Håkan satte iväg ned för sista biten sa han åt Lena "Nu släpper jag", och mycket riktigt gjorde han det. Även Lena. Jag tror inte att dom såg hur brant det egentligen var för dom lyckades komma upp i en jädra fart. Även fast det kändes obehagligt för stunden så kan vi idag skratta åt det, för det såg trots allt otroligt roligt ut :) Haha. Efter den turen fick Lena sitt smeknamn, Stig Helmer.
Efter att vi alla samlat oss lite så åkte vi vidare, bara en liten bit bort gjorde vi ett stopp. Vi hälsade på fåglarna och gav dom lite mat, man blir lika fascinerad varje gång. Vi försökte visa dom så mycket som möjligt av både Blackcomb och Whistler mounatin och såklart åkte vi Peak to Peak. Och en till sak man inte får glömma är ju dom underbart goda belgiska våfflorna, det fick dom heller inte gå miste om! I slutet av dagen började till och med Håkan att hoppa i småhopp som finns lite överallt vid sidan av pisten, haha, något man aldrig trodde!
Trötta och slut efter en lång dag i backen var dagen ännu inte slut, vi skulle vidare till Vancouver för att se en NHL-match, Vancouver Canucks - Anaheim Ducks. Så det var snabba ryck att ta sig hem och byta om. Innan bussen mot Vancouver lämnade Whistler så gick vi och käkade middag på en grekisk restaurang, "Opa!", ruskigt god mat och till ett bra pris!
Väl framme i Vancouver följde vi strömmen och strömmade in på Rogers arena, mäktigt! Tyvärr så förlorade Vancouver, men det gjorde inget. Det var en grym upplevelse, sitta omringad av en fylld arena och kolla på två lag som spelar i världens bästa hockeyliga. Onsdagen var en intensiv dag med många upplevelser för oss alla.
Innan vi begav oss upp i skidbacken
Håkan fick lite hjälp med sina pjäxor
En hög med bilder från NHL-matchen :)
19 år fyllde jag på torsdagen. Och just den 10e Februari firade Fat Tonys (en pizzarestaurang) 10-års jubileum och sålde pizzaslizar för endast $1/styck! Självklart gick vi dit och åt middag och efter det gick vi vidare till en mysig irländsk pub där dom spelar livemusik, vilket var riktigt trevligt!
Krisse o Håkan på Fat Tonys Jag o Lena De smaskiga pizzaslizarna
På irländska baren
Under deras vistelse här i Whistler har det blivit många omgångar yatzy och lite kortspelande. Gissa vem som blev mästare i yatzy? Jag :) Hela 314 poäng lyckades jag skrapa ihop och ingen lyckades klå mig.
Vi har också lagat mycket god mat! Det har varit skönt att få lite andra tips på maträtter.
Snöat har det också gjort, som attan! Det har verkligen öst ner, vilket resulterade i jobb för Krisse. Jag tror att det kom närmare 2m på en vecka, grymt härligt!
Vi har även hunnit med att gå på ett museum här i Whistler, Squamish Lil'Wat Cultural Centre heter det. Där fick man se hur två andra kulturer har det, de kallas Squamish Nation och Lil'Wat Nation. Man fick se på konstverk och lära sig om deras historia och även hur dom har det nu, det var ganska intressant. Vi fick även göra ett armband av ceder, vilket dom använder till allt möjligt, exempelvis till att bygga kanoter.
Vi var även och åkte skridskor, en gammal gubbe gjorde en massa konståkningstrix så vi prövade också litegrann. Jag är nästan lika vig..
Squamish har vi också besökt, såklart för att se på örnarna. Det är nog ett måste om man kommer hit till Kanada, det är så häftigt. Det är en så mäktig fågel. Vi började trippen tidigt på morgonen och först gick vi till det stället jag och Krisse var och kollade på örnarna. När vi är framme får vi syn på 3 örnar, sen kommer en hurtig gammal tant springandes och tipsar oss om att gå till golfbanan. Det var mycket mer fisk där och örnarna befann sig då där, så vi tog oss en promenad dit och oj så många örnar vi fick se!
Vi avslutade Squamishturen med att gå och handla på Extra Foods för att bunkra upp lite mat.
Väl tillbaka i Whistler så lagade vi middag, gissa vad? PALT! Mums vad gott det var, det var trevligt att få äta riktig svensk mat. Senare på kvällen hade dom en uppvisning inne i Village, det var en skiduppvisning. Duktiga skid- och snowboardåkare hoppade genom en eldring och gjorde en massa trix.
Squamish
Skiduppvisningen
Paltlagande
De två sista dagarna åkte vi till Vancouver för att få se lite av staden. Första dagen bekantade vi oss lite med staden och gick på en liten shoppingtur, H&M stod på mitt schema. En aning större än H&M i Enter Galleria :) Vi åkte även upp i Vancouver Lookout, ett utkikstorn. 130m upp befann man sig och man hade riktigt bra utsikt! På biljetten fick man åka upp två gånger så vi åkte upp en gång medans det var ljust och en gång medans det var mörkt. Jag tycker att det var häftigast på kvällen :)
Nästa dag åkte vi ut till Stanley Park och vandrade runt där. Man kunde stå på en sandstrand och på andra sidan av vattnet kunde man se en storstad och bakom den såg man höga snötäckta berg, det var häftigt. Efter att ha vandrat runt i parken ett tag avslutade vi turen med att gå på Vancouver Aquarium, där hade dom alla möjliga djur! Allt från sälar till papegojor.
Min och Krisses vistelse i Vancouver avslutades med en god middag på ett shoppingcenter med Stig Helmer och Bald Headed Håk.
Sen var det dags för det tråkiga, att säga hejdå, igen. Även om det inte var lika jobbigt som det allra första avskedet så var det ändå tråkigt, jag gillar inte avsked. Men som tur är så får man om några månader träffa alla saknade :)
Under deras vistelse har vi fått oss många goda skratt! Inte minst då dom skulle ge sig på det engelska språket :) Kort sagt så har vi haft det riktigt trevligt med Stig Helmer och Bald Headed Håk, tusen tack för allt!
Onsdag 2 Februari
Vilken skön dag! Och skönare ska den bli. Jag började jobba kl. 9 imorse och fick sluta tidigt, 12.45. Vi hade endast två hus att städa så det blev en riktigt kort dag idag. Eftersom att jag slutade så tidigt så skyndade jag mig hem och drog på mig skidkläderna och begav mig upp i backen, Krisse och Mateusz (polacken) mötte upp mig. Det blev visserligen inte så många åk för min del, men jag känner mig ändå nöjd. Huvudsaken att man får komma ut ett tag :) Jag är ledig imorgon och det ryktas att det ska snöa inatt så förhoppningsvis kanske man får lite puder!
Juste, en kille som kommer från England jobbar på mitt jobb och han spelar gitarr. Nästa gång han får sin paycheck så ska han mest troligt införskaffa en gitarr så då ska vi försöka spela lite. Inne i Village har dom tydligen Open Mic på ett ställe så vem vet, vi kanske går dit någon kväll. Det hade varit kul :)
Om ett tag bär det av till Meadow Park Sportcentre, ska bli skönt att få basta och bubbla lite och bara koppla av! Krisse är och skottar snö just nu, men så fort han är klar börjar jag och polacken att röra oss mot Medaow Park så möts vi där. Bäst att jag skyndar mig att packa ihop alla saker nu, jag vill inte gå själv i detta kolsvarta mörker! Det finns inga gatulampor här så det är en aning mörkt på kvällarna, det är besvärligt. Speciellt när man ska försöka gå på den lilla stigen till bussen.
Mateusz och Krisse :)
Här ser man en del av Whistler
Solen kikade fram inne i Village
Efter skidåkningen gick vi till våran favoritglassbar, för min del blev det en Mint Oreo Blizzer, mums!
Krisse och Mateusz tog varsin Banana Split.
Dags för bubblor och värme!
Ha en bra dag alla där hemma :)
Juste, en kille som kommer från England jobbar på mitt jobb och han spelar gitarr. Nästa gång han får sin paycheck så ska han mest troligt införskaffa en gitarr så då ska vi försöka spela lite. Inne i Village har dom tydligen Open Mic på ett ställe så vem vet, vi kanske går dit någon kväll. Det hade varit kul :)
Om ett tag bär det av till Meadow Park Sportcentre, ska bli skönt att få basta och bubbla lite och bara koppla av! Krisse är och skottar snö just nu, men så fort han är klar börjar jag och polacken att röra oss mot Medaow Park så möts vi där. Bäst att jag skyndar mig att packa ihop alla saker nu, jag vill inte gå själv i detta kolsvarta mörker! Det finns inga gatulampor här så det är en aning mörkt på kvällarna, det är besvärligt. Speciellt när man ska försöka gå på den lilla stigen till bussen.
Mateusz och Krisse :)
Här ser man en del av Whistler
Solen kikade fram inne i Village
Efter skidåkningen gick vi till våran favoritglassbar, för min del blev det en Mint Oreo Blizzer, mums!
Krisse och Mateusz tog varsin Banana Split.
Dags för bubblor och värme!
Ha en bra dag alla där hemma :)
Tisdag 1 Februari
Nu är vi en person mindre i huset. Tidigt imorse flyttade Anna, känns lite tråkigt ändå för hon var alltid så himla glad och sprallig. Men om vi har tur så träffas vi igen :) Kanske i Filippinerna nästa gång.
Igår hade dom bjudit hit två andra filippiner på middag för att ta ett sista avsked, som vanligt så åt dom en massa mat och som vanligt så ville dom bjuda oss. Som vanligt tyckte jag om maten, Krisse var en aning skeptiskt.
Idag har det varit hur härligt väder som helst, tror det är bästa hittills. Det har varit riktigt stekigt :) Tur att jag fick vara ledig idag så man kunde njuta uppe i skidbacken. Vi började dagen med att vandra upp ovanför glaciären, när vi väl var framme så bestämde vi oss för att slå oss ned och bara njuta i solen. Det var så varmt! Folk satt till och med utan tröja. Konstigt ändå, man föväntar sig att det ska vara så himla mycket kallare högst upp.
Varje gång man åker förbi en lift så luktar det så jäkla gott! Söt vanilj. Det är en kiosk bredvid liften så i slutet av dagen for vi dit för att kolla vad det var för något. Krisse trodde att det var glass för det finns ett ställe inne i Village där dom säljer glass och det luktar exakt som uppe i kiosken vid liften. Det var inte glass, det var belgiska våfflor. Hur goda som helst! Vi köpte varsin våffla och varsin varm choklad och slog oss ned i solen och avnjöt inköpen.
Dagen har varit riktigt härlig!
Imorgon är det jobb som gäller för min del så vi ska alldeles strax stänga igen våra ögon :)
Solen var så stark där ett tag så det krävdes dubbla googles!
Ganska härlig utsikt hade vi när vi lunchade :)
Här har vi belgiska våfflan, mums!
Lilla kiosken vid liften.
Igår hade dom bjudit hit två andra filippiner på middag för att ta ett sista avsked, som vanligt så åt dom en massa mat och som vanligt så ville dom bjuda oss. Som vanligt tyckte jag om maten, Krisse var en aning skeptiskt.
Idag har det varit hur härligt väder som helst, tror det är bästa hittills. Det har varit riktigt stekigt :) Tur att jag fick vara ledig idag så man kunde njuta uppe i skidbacken. Vi började dagen med att vandra upp ovanför glaciären, när vi väl var framme så bestämde vi oss för att slå oss ned och bara njuta i solen. Det var så varmt! Folk satt till och med utan tröja. Konstigt ändå, man föväntar sig att det ska vara så himla mycket kallare högst upp.
Varje gång man åker förbi en lift så luktar det så jäkla gott! Söt vanilj. Det är en kiosk bredvid liften så i slutet av dagen for vi dit för att kolla vad det var för något. Krisse trodde att det var glass för det finns ett ställe inne i Village där dom säljer glass och det luktar exakt som uppe i kiosken vid liften. Det var inte glass, det var belgiska våfflor. Hur goda som helst! Vi köpte varsin våffla och varsin varm choklad och slog oss ned i solen och avnjöt inköpen.
Dagen har varit riktigt härlig!
Imorgon är det jobb som gäller för min del så vi ska alldeles strax stänga igen våra ögon :)
Solen var så stark där ett tag så det krävdes dubbla googles!
Ganska härlig utsikt hade vi när vi lunchade :)
Här har vi belgiska våfflan, mums!
Lilla kiosken vid liften.
